Vad är lymfsystemet?

• Lymfsystemet består av ett nätverk av lymfkärl och olika lymforgan som lymfknutor, thymus, mjälten, tonsiller och lymfatisk vävnad i slemhinnor.

• Lymfa är den flytande vävnad som förflyttas i lymfkärlsystemets nätverk.

• Förenklat så är blodets plasma, vävnadsvätska och lymfa samma grundvätska men på olika ställen och med olika innehåll av näring, slagg, celler mm.

Hur fungerar lymfsystemet?

• Lymfan bildas då blodets plasma pressas ut i början av de minsta blodkapillärerna, för att lämna näring och syre till cellerna.

• Plasman hamnar nu i vävnaden och vätskeflödet mellan cellerna, det vi kallar det extracellulära utrymmet, i fascians grundsubstans eller det interstitiella flödet.

• Efter utbytet med cellerna ska proteiner, fetter, döda celler, avfall och skräp, ihop med vätska, föras tillbaka till blodbanorna, vilket sker med hjälp av lymfsystemet.

• En del blir kvar och det måste hela tiden vara ett vätskeflöde kvar mellan cellerna, men för att det inte ska bli för mycket kvar och bli ett förhöjt tryck i vävnaden så finns lymfkärlsystemet som ett dränagesystem.

• Överflödig vävnadsvätska sugs upp av lymfsystemets allra minsta kärl, lymfkapillärerna, som börjar blint i vävnaden, och nu kallas vätskan istället lymfa.

• Lymfan transporteras iväg till större och större uppsamlingskärl, ungefär som ett sugande rotsystem till ett träd, och så småningom vidare mot hjärtat för att tömmas i två vener, före hjärtats högra förmak.

• Nu är vätskan tillbaka i blodcirkulationen.

Varför är lymfsystemet så viktigt?

Lymfsystemet upprätthåller på det här sättet homeostasen (balansen) i vävnaden utanför kärlen, den extravaskulära homeostasen, genom en enkelriktad flödestransport från interstitiella utrymmet (flödet i grundsubstansen) tillbaka till blodcirkulationen.

Kroppen producerar två till tre liter lymfa per dygn, mer då vi utsätts för belastning som träning, värme eller inflammationsprocesser. Blir det stopp i lymfflödet, t ex på grund av skada, så att lymfan inte transporteras bort i samma takt som den produceras så ökar trycket i vävnaden och det uppstår svullnader och ödem.

Lymforganen och annan lymfatisk vävnad är en viktig del av kroppens immunförsvar, då lymfocyterna, celler i det specifika immunförsvaret, mognar i olika lymforgan.

Förutom vatten kan lymfan innehålla vita blodceller, tumörceller, döda celler, proteiner, fettmolekyler, patogener och andra antigener som funnits i den interstitiella vätskan. På sin väg tillbaka till vensystemet och blodet, passerar lymfan genom lymfknutor eller lymfnoder (lymfkörtlar är fel uttryck då det inte är en körtel).

Lymfknutorna kan förekomma enskilt eller sammanhopade i grupper. Sådana stora ansamlingar finns i armhålor och ljumskar. Lymfsystemet är ett öppet (börjar blint i vävnaden), sugande system och har ingen egentlig pump som hjärtat i blodcirkulationen. Det är därmed ett trögare och långsammare system än blodsystemet, blodet förflyttas ca 600 ggr fortare än lymfan.

Lymfkärlen har en viss förmåga att kontrahera, kärlväggarna innehåller glatt muskulatur, och därmed pressa lymfvätskan uppåt mot hjärtat. De har dessutom ett klaffsystem som ska hindra återflöde, som backventiler. Klaffarna saknas i de minsta kapillärerna.

Skelettmuskulaturens kontraktioner trycker på lymfkärlen och pressar också lymfan uppåt, förbi klaffarna.

Även andning, artärernas puls och tarmarnas peristaltik hjälper till att öka lymfflödet.  

Lymfsystemet, även kallat kroppens reningsverk och trots dess avgörande betydelse för vår hälsa, får sällan den uppmärksamhet det förtjänar. Det är alltså lymfsystemet som transporterar bort avfall och slaggprodukter från vävnader och mjukdelar och är en viktig del av cirkulationssystemet och immunförsvaret. Ett bra lymfflöde främjar smidiga och starka muskler och leder, elastisk bindväv och en hälsosam kropp.

När lymfsystemet inte fungerar optimalt kan det resultera i att lymfvätskan inte rensas effektivt från bakterier, virus och andra skadliga mikrober och avfallsprodukter. Det kan leda till att lymfvätskan inte absorberas korrekt, vilket kan skapa vätskeansamlingar i kroppen som kan ge svullnad och ömhet. Dessutom kan det leda till bildning av fibroser eller celluliter, vilka är en förtätning av fettvävnad som uppstår när bindväv, hud och slaggprodukter växer ihop, vilket ytterligare försämrar flödet.

Symtom på trög lymfa:

• Sömnproblem

• Celluliter

• Spänningar i nacken

• Yrsel och huvudvärk

• Oförklarlig värk i kroppen

• Tung i kroppen

• Dålig blodcirkulation

• Svullen på vissa ställen av kroppen

• Ofta återkommande förkylningar/infektioner

• Domningar i fingrar

• Problem med bihålor

• Stress och oro i kroppen

• Svullna lymfkörtlar

• Lätt frusen

Sammanfattar vi lymfsystemets uppgifter så blir ungefär det så här;

• Dränerar bort överflödig vätska i vävnaden och hjälper därmed till med vätskebalansen.

• Viktig del i immunförsvaret då vita blodceller av olika slag finns i lymfa och lymfknutor där främmande inkräktare, döda eller skadade celler tas om hand.

• Hjälper till att transportera näring och avfallsämnen till och från vävnader.

Tips för att rena och stödja lymfsystemet

Lymfdränage
‍Med Boa Max2 (länka till) är särskilt bra, då den är den första maskinen i världen att effektivisera manuell lymfmassage med personligt anpassade algoritmer för att optimera behandlingen efter just din kropp.
‍
Lymfmassage
‍En lymfmassage kan enkelt genomföras hemma som en daglig rutin för att hjälpa flödet av lymfvätskan i kroppen. Det är en mjuk taktil massage, genom lätta och försiktiga strykningar över kroppen, riktade mot armhålor, ljumskar och bröstben där lymfkörtlar finns ansamlade.

Torrborstning
‍Ett klassiskt sätt att få igång cirkulationen och lymfflödet är torrborstning. Det hjälper också till att avlägsna döda hudceller så att kroppen lättare kan avlägsna avfall via porerna. Använd helst en borste av naturhår som är ämnad för torrborstning.

Motion
‍Har du barn eller barnbarn-, ut och hoppa studsmatta eller hopprep med dem! Det är speciellt bra för att få lymfflödet att röra på sig, även promenader är bra.

Djupandning
‍Djupandning är en effektiv metod för att stödja lymfsystemet eftersom andningen är väsentlig för lymfan. Genom djupandning syresätts kroppen bättre och hjälper flödet.

Bastubad
‍Basta stöttar kroppens reningssystem och får igång cirkulationen. När man bastar så svettas man ut toxiner, vilket reducerar slagg och skräp i lymfan och resten av kroppen. Även infraröd bastu kan rekommenderas.

Duscha varmt/kallt
‍Lymfknutorna drar ihop sig av det kalla vattnet och utvidgar sig av varma, vilket hjälper cirkulationen och får igång rörelse i lymfsystemet.

Varma bad
‍Skjutsar igång cirkulationen och därmed även lymfan. Att tillsätta Epsomsalt eller Döda-havet-salt gör badet ännu mer effektivt.

Örter
‍Så som maskros, astragalus, echinacea och ringblomma, är exempel på örter som traditionellt använts för att rena lymfan, så att slagg och avfall lättare kan lämna kroppen. Örter som dessa, särskilt maskros, hjälper också till att driva ut överskottsvätska som lagrats i kroppen.

Hälsosam kost
‍En antiinflammatorisk kost är allmänt främjande för kroppens friska processer. Ju mer näringstät och ren din kost är, desto mindre kemikalier får du i dig och desto bättre kommer ditt lymfsystem att fungera.

Vatten
‍‍Vatten i tillräckliga mängder har stor betydelse för ett välfungerande lymfsystem, eftersom lymfflödet försämras när man blir uttorkad.